SLA i praktiken: vad ska stå i ett serviceavtal med en IT-leverantör?
Olle Krantz
Ett SLA, serviceavtal, beskriver vilken service ni får och vad som händer när den inte hålls. Det som är värt att reglera är svarstid per allvarlighetsgrad, tillgänglighet, hur felet åtgärdas, hur ni får veta vad som hänt och vad ni får om nivåerna inte hålls.
Vad ett SLA är
SLA står för service level agreement. Det är den del av ett avtal som anger vilken nivå på service ni får: hur snabbt någon svarar, hur ofta systemet ska fungera och vad som händer när det inte gör det. Utan det blir ”vi hjälper er snabbt” ett löfte som ingen kan hålla någon till.
Fem punkter att reglera
1. Allvarlighetsgrader
Dela in fel i tre nivåer. Till exempel: kritiskt (systemet är nere eller data är fel för alla), allvarligt (en viktig funktion fungerar inte, det finns en omväg) och övrigt (kosmetiskt eller ett önskemål). Skriv ned exempel för varje nivå, annars tycker ni olika när det gäller.
2. Svarstid och åtgärdstid
Svarstid är hur snabbt någon bekräftar felet. Åtgärdstid är hur snabbt det är löst, eller har fått en tillfällig lösning. Be om båda, per nivå, och om de räknas i arbetstid eller dygnet runt. Det är en skillnad som kostar pengar, så fråga vad ni faktiskt behöver.
3. Tillgänglighet
Ofta anges i procent. 99 procent låter mycket men betyder cirka sju timmar stopp per månad. 99,9 procent är ungefär 45 minuter. Fråga hur tillgängligheten mäts, vad som räknas bort, som planerade underhåll, och vem som mäter.
4. Rapportering
Hur får ni veta vad som hänt? En kort månadsrapport över ärenden, svarstider och stopp räcker långt. Se Månadsrapport från en techpartner.
5. Vad händer när nivån inte hålls
Det kan vara en avgift, ett vite, en rätt att avsluta eller en plan för förbättring. Det viktigaste är inte beloppet utan att det finns en tydlig följd. Ett vite täcker sällan ert verkliga förlorade värde, så räkna inte med det som försäkring.
Rimliga krav för ett litet bolag
Ställ först två frågor: hur länge kan verksamheten klara sig utan systemet, och vad kostar en timmes stopp? Svaren avgör vad som är värt att betala för. Ett internt system som används på kontorstid behöver sällan jourtid dygnet runt. Ett system som kunder använder på kvällen kan behöva det. Se samma tänk i Backup och återställning.
Vad SLA:t inte löser
- Dåliga rutiner. Om ingen vet vem som ska larmas hjälper inte ett avtal. Se Vad gör vi när systemet slutar fungera?.
- Orsaken. Ett SLA mäter hur snabbt felet åtgärdas, inte hur ofta det uppstår. Be därför också om att orsaken undersöks efter varje större stopp.
- Beroenden hos andra. Om leverantörens tjänst bygger på en molntjänst är ni beroende av den också. Se Flera IT-leverantörer samtidigt.
Kontrollfrågor
- Finns nivåerna skrivna med exempel?
- Räknas tiderna i arbetstid eller dygnet runt?
- Hur mäts tillgängligheten, och vem rapporterar den?
- Vad händer om nivån inte hålls flera månader i rad?
- Går det att säga upp avtalet om det upprepas?
Vill ni ha hjälp att läsa ett serviceavtal ni fått? Hör av er.